Naturlig ombré

Det är lite konstigt hur man funkar ibland. Jag har gått i månader och tänkt på att jag MÅSTE färga min utväxt. Jag har ju faktiskt inte gjort det sedan i maj…

Min frisör är alltid totalt uppbokad och att få till en tid som funkar med hennes luckor och med mitt oregelbundna jobb och liv är inte det enklaste.

Så när jag ringde henne för 1,5 månad sedan och kände att det var riktig kris så var den första tid vi båda kunde lördag den 3 mars.

Först kändes det så långt borta att jag övervägde att gå till någon annan den här gången men efter lite kort övervägande där jag vägde in att en månad mer eller mindre när jag ändå har väntat sedan maj inte borde göra någon större skillnad så bestämde jag mig för att boka.

Och så är vi här nu då och klockan 9 på lördag morgon är det dags. Äntligen. Eller?..

Nu har ju nämligen min utväxt blivit så lång att den har passerat krisstadiet och blivit till något som hör till min färg och som jag plötsligt gillar väldigt mycket och som dessutom passar väldigt bra till mina ganska mörka ögonbryn. Ååååå, jag orkar knappt med mig själv!

Men nu gör jag det här på lördag, om jag saknar min utväxt så himla mycket efter så får jag väl helt enkelt bara stå ut i några månader för det växer ju ut, det är mitt minsta problem.

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *